För ett tag sedan så bad min vän Emma mig att ställa 10 frågor till henne som hon kunde svara på i sin blogg, och sen fick jag 10 frågor tillbaka. Tycker det är var en superkul idé, så om någon vill ge mig 10 frågor så får ni 10 stycken tillbaka. Bara att kommentera detta inlägg med frågorna så kommer det frågor till er med!

1. Hur ser en vanlig vardag ut för dig? 

Svar: Vaknar runt 07-08, ligger och drar mig en stund medan jag kollar Facebook och instagram. Går upp, äter frukost och ser myhetsmorgon eller läser bloggar under tiden. Sedan gör jag lite vanliga tråkiga hushållssysslor, slänger in en maskin tvätt, plockar in disken osv. Runt 12-13 så vilar jag ofta en stund, eftersom jag alltid är så trött. Har jag en bra dag så tränar jag, bakar eller tar en promenad. Kollar lite på jobb, bloggar etc. Det är väldigt olika beroende på hur jag mår, men det här var ett ungefär. 

 

2. Vilken är din absoluta favoriträtt?

Svar: Oj vad svårt. Jag älskar ju mat, så att bara välja en är svårt. Men jag gillar mammas stek med kokt potatis, massa brunsås och äppelmos! 

 

3. Vem är din absolut bästa vän? 

Svar: Jag vet inte om jag har en absolut bästa vän, jag har några få vänner som står mig nära och de vet vilka de är. 

 

4. Hur vill du ha ditt bröllop?

Svar: Ganska simpelt, mycket vitt och stilrent, med gröna inslag av murgröna och liljekonvalj. Rätt litet med de närmsta familjen och vännerna, inget pampigt eller dyrt utan litet och mysigt.

 

5. Hur många barn vill du ha?

Svar: Jag vill nog ha två eller tre barn, men livet får utvisa hur många jag får.

 

6. Vad gör du helst en lördagkväll? 

Svar: Antingen myser jag med sambon framför en film, umgås med vänner eller läser en riktigt bra bok. Beror helt på vilket humör jag är på.

 

7. Har du många vänner som du känner ytligt eller några nära? 

Svar: Jag har många "bekanta" men även några få vänner som står mig nära. Alla som finns i mitt liv finns där i ett syfte.

 

8. Vilket är ditt favoritbakverk? 

Svar: Ännu en svår fråga. Älskar ju att baka, men att baka själv är nog tårta. Att äta är nog biskvier. Säger bara en sak: choklaaad! 

 

9. Din favoritfilm? 

Svar: Jag kan ju inte välja när det finns så mycket bra film! Men disneyfilmer är alltid mina favoriter. 

 

10. Vilken superkraft skulle du vilja ha?

Svar: Skulle kunna tänka mig att ha en superkraft som gör att jag är bra på allt, hehe. Nej, men tror jag skulle vilja kunna teleportera.

Finns det något mysigare än detta? Att såna små liv kan ge en så mycket värme.. 

 

Nej, det brukar jag inte göra. Framförallt för att jag inte tror på att systemet fungerar, jag är helt övertygad om att inte allt hänger på tittarna, vilket också har framkommit i media senaste tiden. Artister köper röster, robotmaskiner uppfinns som skall kunna rösta på ett bidrag över 100 gånger i minuten osv. Mer kan ni läsa i länken nedan.

 

Sista tisdagen i februari är här, med solsken, fågelkvitter och vårkänslor. Snart är det mars och det innebär att våren är på inkommande, jag och sambon åker ner till Gotland och hälsar på min familj och mina katter blir hela 6 år gamla, alla saker som bara får mig att känna glädje! Så fort våren är på ingång så känner jag direkt hur mycket min energi ökar, och hur mycket piggare och gladare jag blir av ljuset, värmen och dofterna. Efter en regnig höst och grå vinter så behöver jag verkligen ha lite värme och ljus. Om solen fortsätter lysa skall jag ta på mig en mysig tröja och gå ut och ta den första koppen med kaffe på uteplatsen för i år, och dra i mig all sol jag bara kan. Kan man längta mer till sommaren än vad jag gör just nu? Ge mig sol, värme, bad, skratt, grillkvällar och vackra solnedgångar!

 

Igår bakades det bullar här hemma på Tegvägen, både kanelbullar och mitt senaste rör-ihop-projekt, pistagebullar. Blev så himla gott att jag var tvungen att ta en pistagebulle till frukost, haha. Jag försökte få till den där goda smeten som bagerier ofta har i sina pistagelängder, och det lyckades jag med ganska bra måste jag säga. Recept kommer lite senare!

 

Godmorgon mina vänner. Klockan är snart halv nio och jag har varit vaken sedan straxt efter fyra. Drömde en otäck dröm och kunde inte somna om, så det var lika bra att gå upp, äta frukost och ta tag i dagens bestyr. Jag har tänkt att baka bullar till min brors kalas och eventuellt slänga ihop några Subwaykakor, barnmorskan skall ringas så jag får nya p-piller och räkningar skall gås igenom så jag kan betala dom imorgon. Jag älskar att jag blivit så organiserad när det gäller min ekonomi. Jag har alltid koll på var räkningarna är, hur mycket utgifter jag/vi har och hur mycket som förväntas i utgifter på mat och hem. För bara några år sedan var jag skuldsatt, hade noll koll på räkningar, fick konstant påminnelser och orkade inte ta tag i det riktigt. Idag är jag helt skuldfri (räknar inte in lån på huset) och har bra koll och ett kontinuerligt sparande. Stolt över mig själv faktiskt! 

 

Så förra veckan gjorde jag något jag sällan gör, jag unnade mig faktiskt något som jag länge velat ha men tyckt varit lite för dyrt. Ca 600kr fick jag ge, men fasen vad nöjd jag är med köpet! 

 

 

 

Jag blir så ledsen när människor inte vill förstå hur det är att leva med fibromyalgi. Det är då fan ingen dans på rosor, och påverkar en mer än man kan tro, både fysiskt och psykiskt.

Tidigare i veckan har jag varit både ledsen, irriterad och arg över min situation, vilket har lett till att jag har ätit för lite, för dålig mat och mest legat på soffan och vilat. Jag vet att jag mår som bäst när jag äter bra mat, undviker för mycket gluten och kaffe och rör på mig regelbundet, men vissa gånger så orkar jag bara inte, och då stänger jag av och tillåter mig själv att ha en dålig period för att kunna resa mig igen och ta tag i allt. Den här veckan har varit min dåliga period, och efter goda nyheter idag från Arbetsförmedlingen så kändes det som att jag skulle kunna se lite ljusare på tillvaron.

 

Det är inte lätt att leva med någon som har ont hela tiden, det är det verkligen inte, och min sambo gör nog det han kan, men ibland gör det mig så ledsen när det känns som om han inte förstår eller tänker på det. Eftersom jag har vänt på dygnet i veckan pga. att jag mått dåligt så gick jag igår upp  ur sängen kl 20.00. Jodå, jag vågar erkänna att jag ibland sover bort en hel dag, utan problem. Så, jag har varit vaken sedan 20 igår och under natten och morgonen har jag orkat med att baka till min brors kalas, plocka in och vika tvätt, tvätta en maskin och hänga upp den, göra iordning i klädkammaren, sortera lådorna i byrån, plocka undan i huset, ringt viktiga men jobbiga samtal och som pricken på i:et så gick jag en bra bit i kylan till Arbetsförmedlingen för mitt möte, och tillbaka hem. När jag kom hem kände min kropp och mitt huvud för att skrika, så jag somnar på soffan, trött, smärtfylld och ledsen efter dagens samtal.

 

Vaknar till och ber sambon att laga mat, eftersom jag inte orkar, vilket han gör utan större problem, och det blir dessutom riktigt jäkla gott, vilket jag såklart säger och tackar för att han lagat mat idag. Det brukar annars vara min uppgift nämligen. Sen kommer det som gör mig så ledsen. Jag somnar återigen på soffan, och vaknar till flera gånger av någon anledning, och får då höra "gå och lägg dig i sängen istället" upprepade gånger med vad jag anser vara i en irriterad ton. Tillslut spricker mitt humör och jag frågar honom om det verkligen är så svårt att låta bli att låta irriterad och bara fråga varför jag ligger där, istället för att gå in till sängen. Då hade han kunnat få ett simpelt svar. Det är skönare för smärtan i benen att ligga med dom på armstödet, det känns tryggare att sova i hans närhet, och det är kallare i sovrummet.

Det är inte svårare än så, att fråga. Fråga hur jag mår istället för att anta att jag är sur om jag låter som det, då får du veta att jag har det jobbigt. Fråga varför jag inte kan sitta still istället för att anta att jag är rastlös, då får du veta att det gör ont att sitta still en lägre tid. Fråga om jag vill ta en kort promenad, istället för att säga åt mig att jag bara är lat och borde gå ut. Hjälp mig med att acceptera min sjukdom, och handskas med den, för det är inte alltid så lätt själv. Jag behöver det. För jag har svårt att acceptera den själv ibland, och jag behöver någon som talar om för mig att det är okej att inte alltid vara stark, och att släppa på garden lite. Det är så enkelt att bara fråga, för att få veta.

Nu var det här ett exempel på en sak som kan göra mig ledsen, och att det var just sambon har ingen betydelse i texten egentligen. Jag har oftast en förstående sambo, men ibland blir det såhär. Det är mänskligt och det händer alla, speciellt när något är svårt att förstå. För som jag skrivit tidigare, jag ser ju inte sjuk ut, jag har inga plåster, inga öppna sår och inget som visar att jag inte mår bra, förutom om man ser mig i ögonen, även om jag även där kan dölja hur jag mår. Så snälla ni, fråga så lovar jag att svara. Det är det enklaste man kan göra när man inte förstår något.

 

Jag har alltid velat kunna spela gitarr, men aldrig tagit mig tiden eller orken till att faktiskt införskaffa mig en och lära mig spela. Jag vet inte riktigt varför jag gillar gitarr, när det finns så otroligt många andra instrument som ger fantastiska ljud. En fiol eller en flöjt vore på ett sätt roligare att vara grym på eftersom det inte är lika vanligt, men jag gillar det där med att sitta och plonka gitarr på kvällarna, eventuellt runt en eld med familj och vänner. Jag tror att jag får ta och införskaffa mig en snart.

 

Ja, jag vet att jag ligger lite efter med bloggutmaningen. Jag har faktiskt inte orkat sitta vid datorn de senaste dagarna, känt mig halvt överkörd i helgen och eftersom jag har gått upp tidigt varje dag men inte sovit min vanliga "lunchvila" så har jag somnat väldigt tidigt också. Somnade i torsdags (fredags?) kl. 18 och sedan sov jag till kl. 08 dagen därpå. Då är man trött.. Ska skrivs inläggen sen och lägga in på rätt dag, så oroa er inte, ni ska få svar på alla spännande frågor, hehe.

 

Köpte ju blommor i helgen som jag satte inne i badrummet, och det blev så himla fint! Jag älskar ju snittblommor, tycker det ser så trevligt och ombonat ut när man har färska blommor hemma. Nu har dom börjat slå ut och det doftar underbart! Lite synd att det inte går att få fram den underbara färgen på liljorna, pga ljuset i badrummet.

 

 

Gjorde egna pistagesemlor, fy sjutton vad gott! Är barnsligt förtjust i HåGes semlor, men om man är sugen på semla och dom inte har börjat med det än - då får man göra det själv! Innehållet ser ut som trollsnor, men gott var det i alla fall! 

 

 

 

Är det bara jag som har svårt att ha kvar en frisyr/hårfärg en längre tid? Alltså, jag klippte mig för lite mer än en månad sen, och jag har redan tröttnat. Klippte mig från hel-långt brunt till halvlångt blondt med snedlugg, och för fem minuter sedan tröttnade jag, drog fram saxen och klippte hel-lugg. Suuuck.. Sedan jag färgade till blondt så har jag ångrat mig och velat dra i en mörkt brun färg, men låtit bli. Jag börjar vänja mig vid blondt men fasen vad jag trivs i brunt. Jag är ett hopplöst fall.

 

Jag har nog haft alla hårfärger man kan ha, om inte så är det inte långt ifrån i alla fall. Varför är det så svårt att bestämma sig för en hårfärg och frisyr och sen bara ha kvar den? Känner många som har svinsnygga frisyrer och hårfärger och har det år ut och år in, och är lika jäkla snygga för det! Medans man själv går omkring minst en gång i månaden och funderar på allt från slingor till att färga det blodrött till att klippa av sig det mesta. Blir tokig. Nåja, jag ska ta mig tusan låta mitt hår vila nu, får se om jag kan hålla mig i alla fall en månad.. 

 

 

Innan bion tjockade vi oss på Max. Maxico-målet är bra jädra gott!