Jag försöker tänka på att inte använda mig av farliga kemikalier i städprodukter, även om det slinker ner både Ajax, Cillit Bang och andra inte så speciellt bra saker i kundvagnen ibland. Men faktiskt, det bästa som finns inom städprodukter enligt mig är såpa. Vanlig jäkla Grumme Såpa. Finns att köpa på de flesta matbutiker. Det som är bra med produkten är att det fungerar till det mesta, och dessutom är snällt mot miljön. Det är Svanenmärkt, Bra Miljöval-märkt och svensktillverkat. Klickar ni på bilden nedanför så kommer ni till deras sida om just städtips med deras såpa.

 

 

Jag är ju som sagt en sån som vill ha ordning och rent hemma hos mig, men jag tror att andra ser mitt hem på ett annat sätt än vad jag gör. När jag har ansett att jag har haft det stökigt så har jag fått höra saker som "men oj så fint du har det, hur orkar du hålla så rent och fint hela tiden?" Jag blir ofta ställt och tänker att "det är ju jättestökigt här, vad pratar du om!?" men jag försöker att släppa såna tankar för de drar bara onödigt med energi. Även om det skulle vara stökigt och smutsigt här enligt någon annan så tror jag att de som känner mig och vet hur min fibromyalgi påverkar min ork skulle förstå varför.

Så nej, jag tror definitivt inte att jag behöver skämmas, även om jag ibland känner att det är jobbigt att inte kunnat plocka undan vissa saker innan de hälsar på. Men som sagt, jag försöker jobba på att inte vara så orolig över såna saker längre.

 

 

Jag tror inte att sambon blir chockad över mitt svar på denna fråga. Det är mest jag som städar, och de gånger som han gör det så är det oftast för att jag bett om det eller har fått tjata på honom i några dagar. Han är precis tvärtemot mig nämligen, han ser inte saker som behövs göras och han  bryr sig inte om att det är lite stökigt, medan jag avskyr smuts och vill ha det rent och iordning. Det här gör ju såklart att jag ser till att städa innan han hinner märka att saker behövs göras. De dagar som kroppen inte orkar så brukar jag dock kunna be honom att göra något och det blir oftast gjort, i alla fall efter lite tjat, hehe.

 

 

Skrev nyligen i ett inlägg här att jag är så nöjd med att jag är så organiserad när det gäller min ekonomi, och när jag tänker efter så är jag ganska organiserad i övrigt också. Allt har sin plats här hemma och är det inte iordning så måste jag ordna det. Ett exempel är min 'walk in closet'. Jag har alla skjortor på en sida, såklart ordnade i färgskala från mörkt till ljust, likadant med klänningar som är hängda från långa till korta och i byrålådan ligger linnen sorterade efter färg. Pedant? Näärå..

 

Något jag helst inte gör är att flytta om saker. Tex byta plats på glas och tallrikar i köksskåpen, för att man tänker att det blir bättre så. Det blir det aldrig, och jag fortsätter öppna fel skåp i flera veckor efteråt.

 

Har ni något som ni måste ha ordning på?

Ja, förra veckans tema var ju musik, och jag missade de 2-3 sista dagarna där. Jag har bestämt mig för att inte fylla i det jag missat i efterhand, utan att bara ta dom som jag känner att jag verkligen vill svara på, eller ta alla i ett och samma inlägg. Nåja, bloggen har ju ryckt upp sig de senaste dagarna och jag hoppas på att fortsätta blogga varje dag. Men jag är ju lite så som person att om jag känner att jag måste göra saker, då vill jag inte, haha.

 

Något jag i alla fall vill ta igen från förra veckan är  052. Tipsa om något intressant som har med musik att göra, och det är en video som jag kom över för någon dag sedan, som gav mig rysningar och gråt i halsen av att det var så vackert. En väns farbror översatte texten så jag lägger den här under, men lyssna gärna först.

 

Sista tisdagen i februari är här, med solsken, fågelkvitter och vårkänslor. Snart är det mars och det innebär att våren är på inkommande, jag och sambon åker ner till Gotland och hälsar på min familj och mina katter blir hela 6 år gamla, alla saker som bara får mig att känna glädje! Så fort våren är på ingång så känner jag direkt hur mycket min energi ökar, och hur mycket piggare och gladare jag blir av ljuset, värmen och dofterna. Efter en regnig höst och grå vinter så behöver jag verkligen ha lite värme och ljus. Om solen fortsätter lysa skall jag ta på mig en mysig tröja och gå ut och ta den första koppen med kaffe på uteplatsen för i år, och dra i mig all sol jag bara kan. Kan man längta mer till sommaren än vad jag gör just nu? Ge mig sol, värme, bad, skratt, grillkvällar och vackra solnedgångar!

 

Igår bakades det bullar här hemma på Tegvägen, både kanelbullar och mitt senaste rör-ihop-projekt, pistagebullar. Blev så himla gott att jag var tvungen att ta en pistagebulle till frukost, haha. Jag försökte få till den där goda smeten som bagerier ofta har i sina pistagelängder, och det lyckades jag med ganska bra måste jag säga. Recept kommer lite senare!

 

 

Nej, verkligen inte. Alla får ha det precis som dom vill, om dom trivs med det. Däremot så uppskattar jag ett hem som är rent och snyggt inrett, eftersom det ger inspiration och en trivsel hos mig. Sen ifall det är lite stökigt, det gör mig inget, men smutsigt - då är det en annan sak. Smuts och jag funkar inte så bra ihop, speciellt inte om man blir bjuden på fika eller mat och man märker att bordet inte är avtorkat eller att bänkar och spis är väldigt skitiga, då känns det nog lite sådär. Skitiga badrum däremot, det har jag väldigt svårt för. Har dock inte hänt på väldigt länge att jag kommit hem till någon som haft det så pass smutsigt eller stökigt att jag känt obehag eller så, men när det har hänt så har jag bara uppskattat mitt eget hem mer.

Godmorgon mina vänner. Klockan är snart halv nio och jag har varit vaken sedan straxt efter fyra. Drömde en otäck dröm och kunde inte somna om, så det var lika bra att gå upp, äta frukost och ta tag i dagens bestyr. Jag har tänkt att baka bullar till min brors kalas och eventuellt slänga ihop några Subwaykakor, barnmorskan skall ringas så jag får nya p-piller och räkningar skall gås igenom så jag kan betala dom imorgon. Jag älskar att jag blivit så organiserad när det gäller min ekonomi. Jag har alltid koll på var räkningarna är, hur mycket utgifter jag/vi har och hur mycket som förväntas i utgifter på mat och hem. För bara några år sedan var jag skuldsatt, hade noll koll på räkningar, fick konstant påminnelser och orkade inte ta tag i det riktigt. Idag är jag helt skuldfri (räknar inte in lån på huset) och har bra koll och ett kontinuerligt sparande. Stolt över mig själv faktiskt! 

 

Så förra veckan gjorde jag något jag sällan gör, jag unnade mig faktiskt något som jag länge velat ha men tyckt varit lite för dyrt. Ca 600kr fick jag ge, men fasen vad nöjd jag är med köpet! 

 

 

 

Jag blir så ledsen när människor inte vill förstå hur det är att leva med fibromyalgi. Det är då fan ingen dans på rosor, och påverkar en mer än man kan tro, både fysiskt och psykiskt.

Tidigare i veckan har jag varit både ledsen, irriterad och arg över min situation, vilket har lett till att jag har ätit för lite, för dålig mat och mest legat på soffan och vilat. Jag vet att jag mår som bäst när jag äter bra mat, undviker för mycket gluten och kaffe och rör på mig regelbundet, men vissa gånger så orkar jag bara inte, och då stänger jag av och tillåter mig själv att ha en dålig period för att kunna resa mig igen och ta tag i allt. Den här veckan har varit min dåliga period, och efter goda nyheter idag från Arbetsförmedlingen så kändes det som att jag skulle kunna se lite ljusare på tillvaron.

 

Det är inte lätt att leva med någon som har ont hela tiden, det är det verkligen inte, och min sambo gör nog det han kan, men ibland gör det mig så ledsen när det känns som om han inte förstår eller tänker på det. Eftersom jag har vänt på dygnet i veckan pga. att jag mått dåligt så gick jag igår upp  ur sängen kl 20.00. Jodå, jag vågar erkänna att jag ibland sover bort en hel dag, utan problem. Så, jag har varit vaken sedan 20 igår och under natten och morgonen har jag orkat med att baka till min brors kalas, plocka in och vika tvätt, tvätta en maskin och hänga upp den, göra iordning i klädkammaren, sortera lådorna i byrån, plocka undan i huset, ringt viktiga men jobbiga samtal och som pricken på i:et så gick jag en bra bit i kylan till Arbetsförmedlingen för mitt möte, och tillbaka hem. När jag kom hem kände min kropp och mitt huvud för att skrika, så jag somnar på soffan, trött, smärtfylld och ledsen efter dagens samtal.

 

Vaknar till och ber sambon att laga mat, eftersom jag inte orkar, vilket han gör utan större problem, och det blir dessutom riktigt jäkla gott, vilket jag såklart säger och tackar för att han lagat mat idag. Det brukar annars vara min uppgift nämligen. Sen kommer det som gör mig så ledsen. Jag somnar återigen på soffan, och vaknar till flera gånger av någon anledning, och får då höra "gå och lägg dig i sängen istället" upprepade gånger med vad jag anser vara i en irriterad ton. Tillslut spricker mitt humör och jag frågar honom om det verkligen är så svårt att låta bli att låta irriterad och bara fråga varför jag ligger där, istället för att gå in till sängen. Då hade han kunnat få ett simpelt svar. Det är skönare för smärtan i benen att ligga med dom på armstödet, det känns tryggare att sova i hans närhet, och det är kallare i sovrummet.

Det är inte svårare än så, att fråga. Fråga hur jag mår istället för att anta att jag är sur om jag låter som det, då får du veta att jag har det jobbigt. Fråga varför jag inte kan sitta still istället för att anta att jag är rastlös, då får du veta att det gör ont att sitta still en lägre tid. Fråga om jag vill ta en kort promenad, istället för att säga åt mig att jag bara är lat och borde gå ut. Hjälp mig med att acceptera min sjukdom, och handskas med den, för det är inte alltid så lätt själv. Jag behöver det. För jag har svårt att acceptera den själv ibland, och jag behöver någon som talar om för mig att det är okej att inte alltid vara stark, och att släppa på garden lite. Det är så enkelt att bara fråga, för att få veta.

Nu var det här ett exempel på en sak som kan göra mig ledsen, och att det var just sambon har ingen betydelse i texten egentligen. Jag har oftast en förstående sambo, men ibland blir det såhär. Det är mänskligt och det händer alla, speciellt när något är svårt att förstå. För som jag skrivit tidigare, jag ser ju inte sjuk ut, jag har inga plåster, inga öppna sår och inget som visar att jag inte mår bra, förutom om man ser mig i ögonen, även om jag även där kan dölja hur jag mår. Så snälla ni, fråga så lovar jag att svara. Det är det enklaste man kan göra när man inte förstår något.

 

Jag har alltid velat kunna spela gitarr, men aldrig tagit mig tiden eller orken till att faktiskt införskaffa mig en och lära mig spela. Jag vet inte riktigt varför jag gillar gitarr, när det finns så otroligt många andra instrument som ger fantastiska ljud. En fiol eller en flöjt vore på ett sätt roligare att vara grym på eftersom det inte är lika vanligt, men jag gillar det där med att sitta och plonka gitarr på kvällarna, eventuellt runt en eld med familj och vänner. Jag tror att jag får ta och införskaffa mig en snart.

 

Nu var det länge sedan jag la upp ett recept. Orken och lusten har inte riktigt funnits till att baka, så det har på sin höjd blivit några kladdkakscookies sedan nyår. Nu i dagarna däremot har jag bakat lite åt min brors kalas, och här kommer ett recept på smarriga kolasnitt!

 

Vispa smör, socker och sirap luftigt. Blanda i resterande ingredienser och vispa i någon minut. Det kommer se smuligt ut först, men oroa dig inte, det kommer att gå ihop sig. Knåda ihop degen med händerna och dela den i 4 delar. Rulla längder av dessa och lägg två på varje plåt. Platta till längderna något, jag använder mig av tre fingrar, det blir ett fint mönster och ger en bra mått att skära efter senare. Grädda i ugnen på 175'c i ca 12-15 minuter, de skall ha fått lite färg. Låt svalna något och skär sedan kakorna i snitt.

 

Vill man smaksätta sina kakor så kan jag rekommendera 1 paket saffran, lite krossad Daim, hackade nötter eller byta ut ½ dl mjöl mot kakao.

 

Måste säga min första konsert, då jag var med min dåvarande pojkvän i Stockholm och såg Disturbed på fryshuset. Fy fan vad jag njöt den kvällen. Skitnervös var jag över att träffa hela gänget för första gången men jäklar vad kul vi hade! Minns att vi hamnade precis i mitten och det var moshpits överallt runt om oss, och att J och hans vänner fick hålla i mig för att vi inte skulle komma ifrån varandra, och att det var så trångt att när resten av folket hoppade så hoppade man själv, haha. Efteråt körde vi 'Thomper' på hotellrummet med en sån där stor papperskorg som vi hämtade från korridoren och la mitt i rummet. Sjukt kul hade vi.

 

För er som inte vet vad Thomper är så sitter man runt ett bord, alla väljer ett eget tecken (tex att sätta tummarna i öronen och vifta med fingrarna eller sätta trycka ihop ansiktet med handflatorna.) När spelet börjar så slår alla med handflatorna i bordet upprepade gånger, och någon börjar med att göra sitt eget tecken, och sedan peka på någon annan person. Då skall personen som blivit pekad på först göra den första personens tecken, och sedan sitt eget, för att sedan skicka vidare till nästa, som först gör den tidigares tecken och sen sitt eget. Den som tabbar sig får dricka överenskommet antaö klunkar öl/cider/saft eller vad man nu vill dricka. Kunde inte haft en bättre första konsert än den.

 

 

 

Jag har faktiskt aldrig vågat sjunga 'på riktigt' för någon. Mesar mig alltid lite och vågar inte ta klokt. Det är värre när jag står i duschen eller är ensam hemma. Stackars mina tidigare grannar, hehe. Men de få gånger jag har sjungit med i någon låt eller så, så har jag fått höra att jag är duktig. Har till och med fått höra att jag borde söka till Idol faktiskt! Det är jag dock alldeles för blyg för. Intalar mig själv att jag sjunger bäst i duschen också, och dit får jurymedlemmarna inte komma, hehe.

 

När jag var liten ställde jag upp i Småstjärnorna på skolan, haha. Önskar att någon hade filmat alltså, fyfan vad jag hade skrattat åt mig själv då.

048. Vad för slags musik gillar du?

Jag är en periodare när det gäller musik. Eller, man kanske skall säga en humörare. På dagarna så lyssnar jag gärna på house, techno och diverse dance, musik som får en att bli glad och inte kunna sitta still, medan jag på kvällarna gärna lyssnar på lite blandat. Med blandat så menar jag verkligen blandat. Har en lista på min spotify som täcker det mesta, från Britney till Skrillex till Danko Jones till Contiez. När jag skall sova lyssnar jag gärna på 3 Doors Down, Daughtry, James Morrison, Melissa Horn mm. Låtar som är djupa och gör mig lugn helt enkelt, vilket i och för sig är en ganska salig blandning det med.

Just nu är det ju februari, så då är det mycket melodifestivalslåtar som går i mina öron. Japp, jag är en inbiten mello-nörd. Varje år i februari så åker min ålder upp från nuvarande till pension och jag lever för mello. Okej, jag överdriver lite. Kanske.  Jag envisas med att spela gamla slagdängor och minnas hur jädra bra schlagerlåtar vi faktiskt har haft i vårt lilla land lagom. Tills jag inser att det inte var så jäkla bra ändå. Men det är mysigt med nostalgi tycker jag. Har även där en lista med låtar som jag växt upp med, som innehåller Aqua, Backstreet Boys, Cartoons, Daze, Dr. Bombay, Eiffel 65, Vengaboys och mycket mer. Ska buda er på några favoriter från min uppväxt, ENJOY!

 

 

 

 

 

Ja, tyvärr så är det ju så att jag ibland har noll ork för bloggen. Jag gillar inte att blogga via appen heller eftersom inläggen inte blir länkade på facebook då. Visst, det är en struntsak egentligen, men jag vill ju att de som läser min blogg skall kunna se när jag lägger in ett nytt inlägg, och det vill ju ni med, eller hur? ;)

 

Men, här kommer i alla fall frågorna från förra veckans tema, som var tävlingar. När jag har missat såhär, vill ni helst läsa ett inlägg med alla svar, eller vill ni hellre att jag lägger in de dag för dag de dagar de skulle varit publicerade? Svara gärna så jag vet hur jag skall skriva i fortsättningen.

 

047. 5 bästa sakerna du vunnit
Oj, jag som nästan aldrig delar i tävlingar. Förutom pengar och en fårfiol på jul-bingon jag var med mamma på så vettifasen vad jag ens har vunnit. Jag hoppar den.

 

Man ska ju aldrig säga aldrig, men det här är saker som just nu inte skulle få komma in i mitt hem.

 

- En sån där tavla med en sjungande fisk som var populärt förut.

- Möbler i furu, så fruktansvärt fult.

- Äkta päls, uppstoppade djur etc. Sjukt äckligt.

- Möbler i skrikiga färger.

- Papperslampor, som tex denna från ikea:

 

 

Jag spenderar ju väldigt mycket tid i vårt hem, och jag tycker att man skall trivas där man spenderar tid, så att ha det fint och ordnat hemma är viktigt för mig, och jag försöker att alltid ha det fint och som jag vill, men det finns alltid saker man vill bättra på och saker man är lite extra glad över. Mina hiss är baserat på hur vi hade det innan.

 

- Att vi har en stor bakgård med rabatter och pallkragar där jag kan plantera kryddor.
- Att vi har en stuga på gården som gör att vi har plats för främmande, vilket vi inte hade tidigare.

- Att vi ÄGER detta hus, och inte bara hyr, och kan måla, tapetsera osv hur vi vill.
- Att jag har ett stort kök som jag kan röra mig i när jag bakar och lagar mat.

- Att det finns plats för eventuella kommande familjemedlemmar

 

- Att vi inte har någon pool, hähä ;)
- Att vi hittat en hel del småfel som vi inte såg innan vi köpte huset, som lösa lister tex.
- Att vi inte fått upp kloka gardinstänger i alla rum än
- Att väggarna är ganska porösa så att det är svårt att sätta upp saker.

 

 

Alltså.. jag har faktiskt ingen aning. För det första så läser jag inte några direkta inredningsbloggar, och de bloggare jag följer visar sällan hur de har det hemma, så jag kan faktiskt inte svara på denna. Ja, jag vet, skittråkigt, men så är det. Förhoppningsvis så kommer jag kunna säga mig själv här inom en snart framtid, hehe.

 

 

Alltså, OJ vad svårt. Jag har ju precis börjat komma in i tänket "stilrent" så jag har ju fortfarande miljontals med ljuslyktor, tavlor, blommor, hängande ljusgrejer och massa annat strunt framme. Har ju massor att välja mellan, och då ligger hälften av grejerna jag haft ännu i kartonger, redo att säljas till någon annan prylgalen person. Pust.

 

Men måste jag välja något som jag bara har för prydnad, så blir det nog mina gamla skor jag hade när jag var liten. Storlek pyttesmå, nötta av användandet men så himla charmiga, och det finns ändå en historia bakom, det är inte bara en pryl, det är en del av min historia :)

 

 

Jag har tidigare varit väldigt inne på vitt, lantligt, charmigt, gammalt och nött. Nu har jag dock gått över lite mer till stilrent, vitt och svart med ganska få prylar framme. Jag har ganska nyligen kommit på exakt hur jag vill ha det i kontorsdelen här hemma, och jag hoppas att det blir lika bra i verkligheten som det är i mitt huvud ;)

Tanken är att ni skall få följa med mig från nuvarande stil tills alla rumma är klara, precis så som jag vill ha dom. Skulle det vara intressant för er att se mer inredning i bloggen? Kommentera gärna om vad ni vill se!

Ja, jag vet att jag ligger lite efter med bloggutmaningen. Jag har faktiskt inte orkat sitta vid datorn de senaste dagarna, känt mig halvt överkörd i helgen och eftersom jag har gått upp tidigt varje dag men inte sovit min vanliga "lunchvila" så har jag somnat väldigt tidigt också. Somnade i torsdags (fredags?) kl. 18 och sedan sov jag till kl. 08 dagen därpå. Då är man trött.. Ska skrivs inläggen sen och lägga in på rätt dag, så oroa er inte, ni ska få svar på alla spännande frågor, hehe.

 

Köpte ju blommor i helgen som jag satte inne i badrummet, och det blev så himla fint! Jag älskar ju snittblommor, tycker det ser så trevligt och ombonat ut när man har färska blommor hemma. Nu har dom börjat slå ut och det doftar underbart! Lite synd att det inte går att få fram den underbara färgen på liljorna, pga ljuset i badrummet.

 

 

 

Jag hoppas inte att folk rotar i mitt badrumsskåp när de är i mitt badrum. Inte för att jag har något att dölja, men jag tycker faktiskt inte att man går i andras skåp alls, förutsatt att man inte är en väldigt nära vän eller har frågat om man tex kan få låna något.

 

Jag själv öppnar bara skåp hemma hos min mor faktiskt, där känner jag mig trygg och vet att jag får ta mat ur kylen eller kika i badrumsskåpet om jag skulle behöva något. Men hemma hos vänner eller andra bekanta så frågar jag faktiskt till och med var de har soppåsen. Jag är faktiskt inte intresserad av att veta vad folk har i sina skåp, det känns faktiskt privat. Jag har däremot varit med om att en före detta vän till mig har både "lånat" kläder, tagit smycken och ätit glass ur frysen, samt ha använt upp en halv burk hårinpackning (svindyr dessutom) under tre dagar då hon var kattvakt för mig, sånt känns inte okej. Detta är som sagt en före detta vän idag just pga. att människan tydligen inte går att lita på. Sånt gör man inte enligt mig. Hade hon frågat hade hon gärna fått låna kläder och smycken, tagit några glassar ur frysen och testat min inpackning, men att göra det utan att fråga, fy skäms!

  

 

 

Ny vecka och nytt tema, denna veckan är det HEMMA som gäller!

 

 

Mitt drömhem är ett stort hus med en härligt gård, helst med hönsgård och stort trädgårdsland, eventuellt ett litet stall med några hagar runt om. Huset skall se sådär härligt gammalt ut, men inomhus skall det vara mycket vitt och svart, stilrent och fräscht, men även lantligt på något vis. En blandning mellan stilrent och shabby chic. Jag bor redan nu väldigt fint, även om inte alla rum är färdiga eller har den inredning jag skulle önska, men jag har alltid drömt om ett stort charmigt hus med många rum och en stor skopa natur runt om där mina barn kan växa upp och ta del av allt fint i naturen.

 

Jag skulle kunna visa er mina inspirationsbilder jag har nersparade på datorn, men tyvärr så minns jag inte vart jag hämtat dom ifrån och kan således inte publicera dom pga. copyrighten.

 

Folk får väl göra som dom vill, men det finns några saker som jag har märkt irriterar mig lite extra när jag ser det.

 

- Besserwissrar. Såna som alltid skall ha rätt i allt, lägger sig i alla konversationer som bara går, och inte ger sig en tum. Såna som inte kan vara ödmjuka nog att tänka på att inom åsikter så finns inget rätt eller fel. Alla har rätt till en åsikt, och även om man har olika åsikter så kan man diskutera istället för att gå in i en defensiv position.

 

- Personangrepp och uthängningar. Direkta eller dolda, när någon skriver "Detta trodde jag inte om dig!" eller "Fy fan vilken störd människa namn är, usch" och folk börjar fråga eller fundera på vem det är personen menar och om de själva har gjort människan någon. Intriger och problem kan man ta direkt med personen tycker jag.

 

- Såna som berättar precis ALLT, jämt. Jag behöver inte läsa sjutton inlägg på facebook om hur det går för mattläggaren idag, hur många gånger du kissat på en timme eller om vartenda steg du tar, det är liksom inget som intresserar mig. Lägger man upp att man skall se på film med älsklingen och äta god mat så lägg åtminstone ut vilken film ni skall se, eller recept på maten så jag kan få inspiration eller tips.

 

- Delningar utan fakta. Har skrivit om detta på min faecbook tidigare, och tycker det är ett bra exempel. "Jag förstår inte att man inte tar reda på fakta innan man delar saker här på Facebook. Man kanske vill hjälpa en stackars hundägare som fått hunden stulen, känna sig duktig och omtänksam, men hur vet man att det man delar verkligen är hela sanningen? Att hänga ut någon på nätet utan korrekt information kan leda till extrema händelser, som pojken som skulle ha mördat katter och blev grovt misshandlad på väg hem från skolan, utan en aning om att hans såkallade vänner delat "ett skämt" på Facebook." - från min facebook.

 

 

 

 

- Man blir inspirerad inom många olika genrer.

- Man kan möta väldigt fina vänner, det har jag gjort.

- Allt man behöver veta och inte veta finns med ett enkelt klick på google.

- Man kan skriva av sig och berätta saker utan att någon måste lyssna, att läsa/följa är frivilligt.

- Man kan hålla reda på vad andra gör i sitt liv rätt enkelt, om man nu vill det.

 

- Näthatet. Vidrigt hur folk kan sitta bakom en skärm och slänga ur sig både det enda och det andra utan tanke.

- Man fastnar lätt i internets galna värld, och spenderar allt för mycket tid framför datorer/surfplattor/mobiler.

- Det är lätt att få ångest över hur perfekta liv alla ser ut att ha det, så det är bra att tänka på att de flesta faktiskt väljer att bara publicera bra delar av sitt liv, men att alla har dåliga dagar, precis som en själv.

- Det finns mycket skit på internet.